Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån

by Bodil Malmsten

"Jag vill att det ska bli som vanligt igen. Om och om igen, det mal i mig - jag vill att det ska bli som vanligt igen, vanligt, som vanlig vill jag bli... jag vill att det ska bli som förut, för två år sen, fem, femton, tjugofem...

Enkelt, självklart.

Suzanne vid min sida. Pauline som hör av sig, som ringer, hälsar på. Jag som repeterar, har genrep, premiär, spelar hela spelperioden, filmar, gör tv, radioteater; gör det jag alltid gjort - det som gjorde att jag var jag Maurice Lind."

Med Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, som bland annat nominerades till Augustpriset 1994, fick Bodil Malmsten ett stort genombrott som romanförfattare.

Genres: Fiction, Swedish Literature, Sweden

365 pages, Paperback

First published January 1, 1994

About the author

Bodil Malmsten (born 19 August 1944 in Bjärme, Jämtland) was a Swedish poet and novelist. She was born close to Östersund in Jämtland, Sweden and grew up at her grandparents.

The English translation of her novel, Priset på vatten i Finistère (The Price of Water in Finistère, translated by Frank Perry), was selected as a Book of the Week on BBC Radio 4. In the novel, having decided to pack up and leave her country of birth, she recounts the story her settling into her new home in the Finistère département, in the northwest of France. It is told in a series of vignettes about gardening, learning the language, dealing with French bureaucracy, and struggling with writer's block.

She was awarded a doctorate honoris causa ad gradum (honorary degree) by the Faculty of Human Sciences at the Mid-Sweden University in Östersund in 2006.

Reviews

[Amanda · Rating 5 out of 5]

Det som gör den här boken fantastisk är främst SRPÅKET (herregud vill typ citera hela skiten och tejpa upp det på väggen). Malmsten är en freaking ordkonstnär och jag avgudar henne så mycket för det. Vill bli som hon när jag blir stor! :D

Dock så finns det vissa brister i boken: saker jag inte gillade samt saker jag inte förstod. Tyckte t ex inte om att det är så mycket franska i boken (som inte översätts). Visst det är fint, men det förlorar lite sin mening när man inte förstår vad det betyder.

Ger boken 5/5 för att språket är som det. Det lyfter storyn samtidigt som det inspirerar mig personligen. Helt fantastiskt verkligen!

[Johanna · Rating 5 out of 5]

(Omläst fyra år senare, forfarande exakt lika bra)

Älskade Bodil Malmsten. Har läst ett antal av hennes texter (både dikter och romaner) nu, och detta är nog min favorit hittills. En tragisk tragedi om tragiska människor och tragiska liv. Ingen mår bra, ingen är felfri, och även om huvudpersonen är en otroligt osympatisk man så lider man, lider åtminstone jag, med hans öde.

Romanen handlar om Maurice, som är en känd skådespelare på dramaten. Han är sexberoende, alkoholist, ensam. Hans fru och dotter har lämnat honom och vill aldrig mer se honom, vilket är förståeligt med tanke på hans beteende och person, men hans lidande förstärks hos mig som läsare när det inte finns en enda chans för förlåtelse för Maurice i hans familjs ögon. Det är många intressanta och oerhört välskrivna karaktärer i den här boken, allt från pojken med kassettbandet till brorsdottern Sara som är elva år och den som tycks förstå Maurice allra bäst, till Viveka som kan vara en ny livskärlek men som glöms bort i sorgen och i jakten av Pauline, Maurices dotter.

Det är språket, det är människorna, det är tragedin. En oerhört välskriven bok som väcker hat, äckel, sympati, sorg och hopplöshet. Tycker man om tragedi och känslor gånger tusen så är detta en roman man ska läsa.

[Matilda · Rating 2 out of 5]

Hmm. Den här är svår att betygsätta.

Man kan tycka att två stjärnor är oväntat snålt med tanke på hur mycket jag hyllat Bodil hittills. Egentligen vill jag nog ge denna 2,5. Språket är vackert och rikt och BODIL, så själva läsningen älskade jag såklart. Hon leker med orden och lyckas alltid skapa känsla utan att egentligen skriva något extravagant, hon var en konstnär på så vis. Hon målade med ord.

I detta livsporträtt befinner man sig – nästan uteslutande – inuti huvudet på en dramatenskådespelare vars liv gått (och går) utför med snabb takt. Maurice heter han, och han är sexberoende och till synes osympatisk. Dekadent. Ett spännande case av protagonist-som-är-antagonist. Jag ogillar inte karaktären, men jag gillar honom inte heller. Det är vad det är; ett porträtt av en människa i förfall. Maurices starka ångest och skuld över de misstag han begått och människor han sårat genomsyrar hela boken som en tryckkokare, och jag väntade hela tiden på att något skulle gå riktigt riktigt illa, att något nattsvart skulle hända. Detta resulterade i att boken hade mig fångad mest i början och i slutet, men vägen emellan kändes ibland som en transportsträcka.

Jagets livshistoria växer fram likt en samling av gamla polaroidbilder, då saker i nutid får Maurice att tänka på sin uppväxt och sin släkt. Porträttet av huvudpersonen växer även fram i och med att några enstaka kapitel är fokaliserade utifrån några av hans släktingar, som alla (många namn är det!) medverkat i hans liv på ett eller annat sätt. I början av boken är detta speciellt framträdande, och var ett snyggt sätt att ge läsaren en bild av textjaget utan att ge bort för mycket.

Det är nog inte för intet som Maurice får mig att tänka på männen som uppmärksammats under Me-too och akademiskandalen. En hyllad kulturman med horibel kvinnosyn, självgod men under ytan bubblar självhatet. Otrogen, dråplig, rik. Tydligen brukade Bodil synas på Forum där Engdahl och co. ofta hängde, kanske är Maurice ett mansporträtt som hon lappat samman av egna iaktagelser...

Jag älskade språket i den här men den kändes helt enkelt lite för lång. Det är en rakt igenom tragisk historia. Maurice lidande tar aldrig slut. Katharsis uteblir och det hela resulterar istället i ett slut som jag å andra sidan gått och tänkt på länge nu... Kluven!

[Erica · Rating 5 out of 5]

Den här boken. Är ett mästerverk. Herregud vad jag älskar Bodil Malmstens skrivande. Språket!! SPRÅKET. Det är så poetiskt, mörkt med en humoristisk underton. Så hjärtkrossande och rörande och fullt av liv. För att inte tala om att karaktärerna och storyn är så levande och verklighetstrogen att man nästan känner sig som en inkräktare i någon annans liv. Som om man råkat komma över någonting som inte är självklart att man ska få ta del av. Den här boken ska jag läsa om många gånger. Helt outstanding. Hatten av för Bodil.

[vera nordlind · Rating 2 out of 5]

(2,5?) mitt största problem med den här boken är egentligen att jag tycker att det är såå tråkigt att läsa om karaktärer som maurice lind - osympatisk, egoistisk, misogyn sexberoende missbrukare och dessutom rik och känd! känns som historien om den Tragiska Manliga Konstnären är ganska gjord och jag tycker inte det är kul att läsa. fastnar inte alls för karaktären och majoriteten av boken kretsar kring honom och hur hans liv spårar allt mer. hans ständiga otrohet och utekvällar upprepas allt för många gånger, det blir uttjatat. tyckte också det kändes lite väl överdrivet? no way att den här odrägliga mannen är så sexig att varenda kvinna, oavsett om hon är en främling eller hans svägerska, kastar av sig kläderna så fort maurice lind befinner sig inom 100 meter.
det som räddade den här boken (något) för mig är bodil malmstens prosa. har inte läst något av henne förr men tycker verkligen om hur hon skriver! texten är stundtals rörig och svamlande, raderna nästan forsar fram. ord associeras vidare och blandar tankar, dialog och minnen konstant. känns verkligen som man följer med i maurices tankar. det tyckte jag om! men själva handlingen var inte min grej.

[minna · Rating 5 out of 5]

WOW!

[Paulina Jonsson · Rating 3 out of 5]

Så jäkla fint språk och gripande på så sätt att min relation till Maurice alltid förändrades, jag hatade och älskade honom, tyckte synd om honom och tycke att han fan förtjänade mörkret - precis som hans egna tankegångar, han beskyller tafatt allt mörker på andra, men landar i att missödet nog bor i honom för evigt. Slutet höjer mitt betyg markant, då han i ren Maurice anda lämnar ett avskedsbrev som både är tvetydigt och poetiskt - precis som hans död/fortsatta liv.

Det som inte gör denna bok till en 5a är att den stundtals var väldigt seg, att det var många franska meningar som jag inte förstod och att jag helt enkelt inte fick den känslan en femma bör få.

Helt klart läsvärd!

[Bea · Rating 3 out of 5]

Svårt att sätta ord på denna bok. Tycker egentligen handlingen är ganska trist och förutsägbar; en man som hatar sitt liv, dricker och är oförmögen att upprätthålla relationer. Men ja, det fanns ändå nåt och språket fick mig att fortsätta läsa så det var väl det. Språket kompenserade för en annars ganska långdragen handling. Men å andra sidan älskar jag Bodil och hennes sätt att skriva så det var ganska väntat.

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

Malmstens språk i toppklass, som alltid. Älskar också de många litterära referenserna.
Men att följa denna psykiskt och fysiskt ohälsosamma, omnipotenta och självföraktande, missbrukande kulturman som utan undantag trasar sönder sina nära i sin egoistiska jakt på att fly sig själv, är riktigt jobbigt. Mörker i kubik. Även om det kanske ser ut att reda upp sig i det allra sista slutet.

[Alfie Kaminsky Winder · Rating 3 out of 5]

Svår bok att betygsätta. Helt otroligt språk och många formuleringar som verkligen golvade mig, inte så oväntat med tanke på att det är Bodil Malmsten. Tyvärr måste jag ändå säga att den är lite väl utdragen. Den lyckas verkligen porträttera det tragiska men man orkar fan inte över 400 sidor av det, särskilt när handlingen står ganska stilla. Hade fått högre betyg om den varit något kortare.

[Rebecka Häggström · Rating 4 out of 5]

Första fiktiva roman jag läst av Bodil och jag är jätteglad för den var så fint skriven. Språket och stilen som berättelsen berättades på (? Ibrist på literaturvetenskapliga begrepp) var sådär utforskande som håller läsningen intressant trots att handlingen va något ointressant. Gillade att läsa om den sexmissbrukande dramaten skådespelarens förtvivlan. Fint slut.
Svårt att hänga med i Idioten referenserna. Overall något svårt att hänga med från och till. Inget blev förklarat. Men det kändes väll fine.
Har Bodil några fler fiktiva berättelser? Tips? Tycker hennes autofiktion är så bitter

[David Larsson · Rating 4 out of 5]

Mkt najs mkt staccato. Läste, njöt, begrundade, beundrade.

[Ida Hvalgren · Rating 2 out of 5]

Jag tycker om Bodils loggböcker men har aldrig läst någon av hennes romaner eller poesiböcker. Historien i denna bok är gripande och tung. Det som gör att jag ändock inte riktigt tycker om den är språket och sättet den är skriven på. Jag skummar stora delar av boken för att jag orkar inte med det. Historien hoppar mellan då- och nutid, mellan tanke och prat. Det är svårt att hänga med i svängarna ibland.

[Maria Signal Martebo · Rating 4 out of 5]

Ovanlig bok för mig. Historia som vindlar in o ut, fram o tillbaka.... Sorgsen o stark. Bok där jag hade svårt att ge mig till tåls med alla fantastiska formuleringar. Måste nog läsa igen om ett tag o ge mig till tåls o andas.

[Gustav Stenhols · Rating 4 out of 5]

Nedan tar jag upp två betydande anledningar till varför jag fann denna bok mycket läsvärd.

Den första, och förmodligen den mest självklara anledningen, är Malmstens oerhörda iakttagelseförmåga rörande olika ord, formuleringar och talesätt. Hon dissekerar dem, resonerar kring dem och låter dem spela betydande roller. I flertalet kapitel använder hon samma ord/meningar genomgående, och ifall dessa skulle liknas vid skivstänger så är det som att Malmsten trär på vikt efter vikt, och när slutligen hela stången faller kommer alla toner, som tidigare enskilt farit runt, runt, plötsligt ihop och bildar ett självklart klingande ackord. Personligen sätter jag ett stort värde på när det tydligt märks att en författare värdesätter språket. Visserligen var Malmsten lyriker, alltså är det inte förvånande att språket är det högst hållna, men jag blev förvånad över hur väl hon väver in ett mer lyriskt språk i en prosaberättelse utan att det känns fånigt, överdrivet eller tillgjort.

Den andra anledningen, som alldeles säkert inte passar alla, är berättelsens protagonist. Att följa Maurice Linds pendling mellan att vara impulsiv, självklar, naiv, nästan god och att vara hopplöst ängslig, förljugen, ödeläggande samt helt sakna insiktsfullhet var ofta drygt, men det gjorde berättelsen och personporträttet trovärdigt. Jag upplever att Maurice som karaktär tillförde något, både tematiskt och även i någon slags filosofisk mening. Tematiskt handlar det om hur vårt förflutna påverkar nuet. Maurice förringar ständigt sitt nuvarande jag eftersom den han en gång var, en pappa, en man, en familjemedlem, inte längre är en del av honom. Filosofiskt anser jag att Maurice blir en symbol för alla människors kapacitet till både godhet och ondska. Även om läsaren, och likaså Maurice själv, mestadels ser hans onda sida så glimmar hans godhet ibland fram, särskilt i somliga tillbakablickar. Samtidigt får man veta att Maurice när han var en mer "god människa" gjorde oförlåtliga saker. För mig blir Maurice ett slags bevis på att en människa kan vara helvetisk och himmelsk på en och samma gång.

Varför jag inte ger denna bok högsta betyg är svårt att motivera. Framförallt är det för att den inte känns riktigt fulländad. Malmsten väljer bland annat att vrida till berättelsen på slutet och jag är inte säker på att jag gillade det riktigt. Dessutom känns vissa partier något överflödiga, speciellt när de behöver jämföras med de många partierna som är rent mästerliga.

[Rebecka Nyman · Rating 2 out of 5]

En ganska svår bok, men stundtals med väldigt vackert språk. Boken anser jag dock vara på tok för tjock för berättelsen. Hade Bodil Malmsten kapat bort en del delar tror jag att jag hade gillat den mycket bättre. Som den är nu är den rörig och bitvis extremt ältande. Jag tappar vid vissa delar av berättelsen mitt intresse av att veta hur den ska sluta. Detta då det ibland inte känns som om berättelsen har ett mål. Något jag gillar är att karaktärerna och språket följs åt; språket är så som de hade använt det på riktigt. Jag hade dock velat veta mer om fler karaktärer för att känna mig tillfredsställd.

[Monica · Rating 2 out of 5]

Jag gillar i vanliga fall Malmsten väldigt mycket, men det här var en osedvanligt svårstartad roman. Det tog flera försök att komma förbi sidan 50 och att läsa färdigt boken krävde en rejäl portion tålamod. Berättelsen om Maurice som sviker, ljuger och bedrar tills livets torftighet hinner ikapp, är visserligen inte ointressant, men ändå inte tillräckligt dynamisk för att hålla ångan uppe i flera hundra sidor. Det finns betydligt mer självgående Malmsten-texter än denna!

[Hanna Hasselqvist · Rating 4 out of 5]

Poetisk tragisk. Det stora i det lilla. Alla detaljer. Fantastiskt språk. Trovärdiga porträtt där det fula får ta plats. Den ständiga oron i bakgrunden för att allt ska gå åt helvete, protagonisten är antagonist och balanserar konstant nära avgrundskanten. Fin bild av Stockholm också.

Inte riktigt drabbad av känslorna dock, kanske pga hackigt läsande från min sida.

[Laila · Rating 3 out of 5]

En tung och rätt så jobbig berättelse. Det fick ta sin tid att läsa boken, den är skriven som tankarnas flöde i huvudpersonens hjärna vilket kan bli tröttande vid långa läspass. En berättelse om vad relationer bär och vad som blir kvar de slutade göra det, men också hur hoppet kan leva kvar fast det är så jobbigt att försöka få det liv man tilldelats att fungera.

[Märtha W · Rating 4 out of 5]

Naturligtvis ett konstverk som alla Bodil Malmstens böcker. Språket är värt fem stjärnor, men det är något med historien som ändå gör att jag har lite svårt att ta mig igenom den. Det är tungt och sen mer tungt och sen ännu mer tungt… Jag saknar lite av det rappa som jag tycker kännetecknar Bodins böcker. Men ändå ett konstverk.

[Ebba H. · Rating 3 out of 5]

Although I was not particularly fond of the story from a start, the language is stunning, and towards the end of the book, I ended up getting caught in the story and had a hard time putting the book away.

[Jenny Freding · Rating 4 out of 5]

Det tog ett tag att komma in i boken och fatta tycke för Maurice, men ju mer jag läste desto mer gillade jag boken. Poetiskt och vackert om livet.

[Sara · Rating 3 out of 5]

Ångest, ångest, ångest, men Bodil Malmsten. Både aktuell och inte.

[Artem Sokolov · Rating 4 out of 5]

En bladning av Eternal sunshine of the spotless mind och Californication. Språket är fantastiskt och poetiskt men det vet alla som har läst Bodil.

[Josefin Samuelsson · Rating 3 out of 5]

Otroligt språk, hade svårt att lägga undan den när jag väl läst ett tiotal sidor men det känns som att den poetiska formen hade passat bättre i en lite tunnare bok.

[Elise Erhardy · Rating 5 out of 5]

Bojack Horseman men utan den that goofy shih

[Sofia Selberg · Rating 5 out of 5]

Älskar Bodil Malmsten som poet, nu även som romanförfattare! Mästerligt personporträtt.

[Anders Twetman · Rating 3 out of 5]

När jag läste Priset på vatten i Finistère blev jag väldigt förtjust i Bodil Malmsten's stil och språkbruk och jag har även påpekat detta för bl.a. min mamma. Hon gav mig därför Den dagen kastanjerna slår ut i present. Torts att den är skriven med ungefär samma stil som Priset på vatten tyckte jag inte om den lika mycket. Karaktärerna och handlingen tilltalade mig inte lika mycket som hennes vardagsskildring.

[Karin Bojnert · Rating 4 out of 5]

En tung bok att läsa som det känns nästan förmätet att ens ge betyg till. Det är ingen tvekan om att det här är en fantastiskt välskriven bok. Men är den angenäm att läsa? Nej inte det minsta. Det är för mig ett motstånd i orden, motstånd i rytmen, motstånd i själva berättelsen. Jag blir illa berörd av den. Så till den grad att jag varit tvungen att läsa korta stycken i taget och till slut tvinga mig igenom den. Så jag lämnar den med en känsla av lättnad och samtidigt en känsla av att jag faktiskt lärt mig något om det mänskliga psyket och vår förmåga att hantera svårigheter, depressioner, alkolholism.

[Ylva Wadell · Rating 4 out of 5]

En fantastisk, smärtsam, typisk Bodilbok, med (alltför) hög igenkänningsfaktor.