Bullerby on väike küla, kus on ainult kolm Lõuna-, Vahe- ja Põhjatalu. Seal elavad Liisa, Lasse, Bosse, Britta, Anna ja Olle. Ah jaa, ja Kerstin, tema on Olle väike õde. Neil kõigil on tore koos mängida ja põnevaid seiklusi välja mõelda.Kätte on jõudnud kevad ja lapsed on kõik väga ülemeelikud. Nad ronivad katusele ja ratsutavad pulli seljas, kukuvad ojja ja ehitavad mängutoa. Väike Kerstin aga kitkub üles peaaegu kõik oma ema nartsissid. Ãhtu saabudes teevad lapsed väikese kevadlõkke ja löövad selle ümber tantsu ja teevad nii palju lärmi, et see kostab üle terve Bullerby. Küll kevad on alles vahva aeg!Astrid Lindgren loob oma raamatus sooja ja turvalise lastemaailma, mis võlub lugejat oma lihtsuse, muretuse ja humoorikusega. Vahvad Ilon Wiklandi pildid ilmestavad ja täiendavad Bullerby-maailma oma lustlikkuse ja lastepärasusega.
Astrid Anna Emilia Lindgren, née Ericsson, (1907 - 2002) was a Swedish children's book author and screenwriter, whose many titles were translated into 85 languages and published in more than 100 countries. She has sold roughly 165 million copies worldwide. Today, she is most remembered for writing the Pippi Longstocking books, as well as the Karlsson-on-the-Roof book series.
Awards: Hans Christian Andersen Award for Writing (1958)
This was a great, slightly lengthy, read aloud with L last night. I was excited to share my newfound love for the children of Noisy Village with her, and the illustrations were colorful and beautiful. It was shorter than the 2 Noisy Village novels that I have recently read, but included the same children and the fun things they do. It included Pontus the lamb from "Happy Times in Noisy Village" which I was also reading at the same time, that was neat. I did read it in English, of course.
Kegembiraan masa kecil anak-anak di Bullerbyn. Semua musim dirayakan dengan kegembiraan. Layaknya setiap moment bisa dijadikan untuk suatu kegiatan. Mulai dari musim cery, menangkap udang karang, memancing ikan atau hanya bernyanyi dan menari mengelilingi kayu dipertengahan musim panas. Lisa dan teman-temannya benar-benar menikmati masa kanak-kanak dengan keseruan-keseruan di Bullerbyn alias desa ribut. Kelucuan-kelucuan mereka benar-benar menghibur.
1. Warum heißt das Buch nicht "Frühling in Bullerbü" (wie der Originaltitel)? 2. Ist schon schräg, wenn man jetzt so als vorlesender Erwachsener die Bücher seiner Kindheit wiederentdeckt. Ich weiß nicht, ob ich genau dieses Buch auch hatte, aber andere Bullerbü-Bücher (Bullerbücher?) auf jeden Fall. Und es ist so klar und deutlich zu sehen, warum diese Geschichten so ein riesiger Erfolg geworden sind. Sie sind einfach, sie folgen einer kindlichen Erinnerungs-Logik von "Erst passiert eine Sache, dann passiert eine andere Sache" ohne große Dramaturgie und mit nur einem vagen Überthema wie "Im Frühling macht man wilde Sachen". Zumindest in diesem Buch sind die einzelnen Kinder des Ensembles kaum charakterisiert, aber durch die Bilder von Ilon Wikland - die, wie die Geschichten selbst, wirken, als wären sie ein paar Jahrzehnte älter als das Buch - kann man sie klar erkennen und unterscheiden. Und schließlich ist da noch die pastorale Fantasie einer Kindergruppe, die nur mit dem Wichtigsten mitten in und mit der Natur lebt. Kein Wunder, dass sich wahrscheinlich schon 1965 sehr viele erwachsene Vorlesende nach dieser kollektiven Idealvorstellung sehnten, die so unschuldig und ohne Moral daherkommt.
Egentligen gillar jag Bullerbyn bäst i TV-serien från 80-talet. Fotot och musiken är så vackert, miljöerna är precis som jag vill ha dem och jag blir så lycklig i hjärtat av att sitta och glo på allt. Dock finns det något som stör och där har böckerna en fördel - här är det ingen i det djupa Småland som springer runt och pratar stockholmska. Tro mig, har man börjat störa sig på sånt är det svårt att bortse från (Heja Emil!). Här är det Astrids fina formuleringar och Ilon Wiklands härliga illustrationer som får råda och när jag läser pratar ungarna som alla gamlingar jag lärt känna i gränslandet mellan Blekinge och Småland. De där människorna som växte upp i skogsbygden och minns när elektriciteten kom till byn. Vi håller på att tappa deras kunskap, deras minnen från kriget, allt de lärde sig att göra på gården så fort de kunde gå. Gör oss alla en tjänst - ring dina gamlingar och fråga hur det var när de växte upp. Det ger perspektiv på tillvaron som vi desperat behöver.
I remember that this was my first novel ever. I began to read novel when I was 10 years old. And surely this has been a wonderful book to have at that time. I read this book repeatedly and never get bored. The story is relevant, although there are some aspects of the story that are quite unusual-since the story seems likely to take place in one of the countries in Europe. I like the funny storyline from each of the chapter. It teaches lots of moral values without really teaching explicitly.
Overall, it's a wonderful book. I recommend this book for elementary students. Especially for teachers who want to spark a reading habit to the students. There's a pretty big transition for kids to read things with pictures, to nothing but just words. This novel is a great gateway.
I just love this Noisy Village series. Just so dang delicious. This one is a large format picture-book, full-color, 2-3 paragraphs per page. Mostly episodic: adventures in looking after a toddler, adventures proving who's brave enough to dare to do what, keeping track of all the baby animals that join the community, etc.
The boys and the girls are almost indistinguishable except that the girls wear little skirts; all are active and get dirty skinned knees and do chores. There is one unfortunate reference to "Indians" at the end but it's just innocent naivety.
I had a lot of books by Astrid Lindgren when I was little. I read the same books to my daughter. My oldest grandson was 4 last time we went to Sweden and visited Juni backen. It's a wonderful place for kids where you can visit Villa Villerkulla, Pippi's crazy house. On "The Story Train" you fly over many worlds that Astrid created. She wrote so many amazing books about different characters. https://www.junibacken.se/
I look forward to visiting Sweden again so my youngest grandson gets to go to Junibacken.
Ihana kirja, jota luettu meillä todella paljon erityisesti ilta- ja päiväunisatuna. Varsinaista tarinaa kirjassa on vähän, sen sivuilla seurataan erilaisia pieniä keväisiä juttuja Melukylässä. Lasten leikkejä, eläinten hoitamista ja sen sellaista. 3-vuotiaaseen upposi täysillä ja aikuisenakin tätä oli tosi mukava lukea.
Super cute I reread it today because it is the spring equinox :D I have a book with 3 little story's and this is one of them but I could only find it in another language so I just looked for the individual copies. I loved these when I was a kid and I adore them now!
Melukylän kevät on Astrid Lindgrenin klassikkoteoksista tehty kuvakirja. Kuvitus on varsin kaunista ja tarina mukaansa tempaava, vaikkakin on periaatteessa vain kuvaus keväänhetkestä!
Astrid Lindgren adalah seorang jenius. Puluhan buku anak anak lahir darinya. Dan, saya besar hampir dengan semua bukunya. Lotta, Pippi the Long Stocking, Emil dan salah satunya adalah Musim Ceri di Bullerbyn ini.
Bullerbyn (artinya Desa Ribut) adalah sebuah desa di dataran tinggi yang hanya berisi enam orang anak kecil. Walaupun jumlahnya hanya enam orang,tapi anak anak desa ini ributnya bukan main. Lisa,Lasse, Bosse,Olle, Britta dan Anna adalah anak anak penghuni Bullerbyn ini.
Layaknya buku anak anak yang penuh dengan hal hal lucu dan menggelikan juga imajinasi yang tak berbatas, buku ini pun juga demikian. Tengok saja, belum apa apa di halaman 7, Astrid Lindgren menangkap imajinasi itu lewat kalimat yang diucapkan Lasse: "Kalau letak Bullerbyn lebih tinggi sedikit lagi saja, maka orang dapat mengambil bintang bintang dengan gagang sapu". Wow..
Keluguan khas anak anak juga dapat terlihat di Chapter 3 (Pontus Pergi ke Sekolah). Pontus adalah seekor anak kambing yang dipelihara oleh Lisa. Tapi perdebatan terjadi karena peliharaan yang tidak lazim ini. Lebih baik mana, pelihara Anjing atau Anak Kambing? Olle berpendapat lebih baik memelihara anjing. Alasannya karena anjing lebih bisa diajak kemana saja, sementara anak kambing hanya berlari lari ke padang rumput. Lisa hanya ingin membuktikan saja bahwa anak kambing pun bisa diajak kemana mana, maka esok harinya dia mengajak Pontus ke sekolah. Kelucuan demi kelucuan pun terjadi.
Menikmati lembar demi lembar buku anak usang terbitan 1987 ini membuat saya rindu kemurnian pikiran anak anak. Tak ada yang salah dengan anak anak, hanya kekurang tepatan dalam berbuat. TApi tak mengapa, karena di situlah letak pembelajaran mereka. Learning by doing.
Baru baca kalau nggak salah tiga buku Astrid Lindgren sejauh ini. Semuanya selalu menonjolkan tokoh anak-anak dengan sangat alami. Ya manisnya, tapi nggak ketinggalan bandelnya juga :)) Di buku ini suka sama penggambaran kehidupan anak-anak di desa kecil Bullerbyn. Kisah-kisahnya sebenernya simpel dan gampang dimengerti (namanya juga buku buat bocah), tapi tetap menyenangkan bagi pembaca yang lebih tua. Kerasa banget suasana pedesaannya: melihara anak kambing, mengarungi rawa-rawa, menjaring udang, memetik buah ceri di halaman buat dijual di pinggir jalan, pulang sekolah jalan kaki rame-rame dan selalu telat sampai di rumah karena asik berhenti buat main di sana-sini xD. Dan, anak-anak cewek nggak kalah bandelnya sama anak-anak cowok :D
Jag kan inte säga det bättre än Pam gjorde den 26 april 2015. Astrid Lindgren har verkligen skrivit böcker för generationer och det är fantastiskt att få läsa samma böcker jag själv läst som barn, för mina barn -och de fortfarande fascinerar och samlar oss. <3
Saya baca ulang buku ini berkali-kali dan tetep suka banget. Paling suka kisah si Lisa metik bunga terus bicarain jodoh sama sewaktu dia nyium kodok wkwkwk. Daaaan suka juga waktu si Lisa pelihara kambing. Yang jelas buku ini bakal saya rekomendasikan ke anak saya nanti di masa depan hehehe.
Serasa baca buku diari seseorang, jadi mungkin aktivitas yang dilakukan Lisa akan terlihat membosankan untuk sebagian orang. Menurutku ceritanya menarik dan kocak. Tapi kalo dibaca ada rasa ngantuknya juga sih