“Så egendomligt overklig denna våning redan hade blivit! Det var inte en våning där någon bodde, utan en bild av en våning där någon hade bott. Precis som Goethehuset i Weimar eller August Strindbergs arbetsrum på Drottninggatan. En våning kunde bli en bild av sig själv när den inte längre var befolkad.
Den var densamma som förut. Men den hade stelnat till bild.”